Jag har funderat mycket på sistone. En sak som jag har funderat på under många år är det här med cancer. Smaka på ordet liksom. Vad sätter det igång hos dig? När mamma fick bröstcancer så satte det igång det värsta hos mig. Jag visste inte så mycket om det. För mig var det någonting som gamlingar dog av. Men under resans gång så har jag läst mycket och varit med i mammas process. Kalkvärden, cytostatika, strålning... många nya begrepp.
Jag har även lärt mig att det inte finns någon rättvisa. Det är en jävlig sjukdom. Personer som inte har rökt en cigarett i hela sitt liv får lungcancer. Personer med solskyddsfaktor 50 och sombrero året runt får hudcancer. Eller som i mammas fall, folk blir friskförklarade från en variant och får en ännu jävligare tillbaka.
Det känns som sagt väldigt tufft bitvis. Så jag är väldigt glad för allt pepp som kommer i alla olika former. Det betyder oerhört mycket. Ni anar inte hur varm jag blir inombords av all omtanke.
Till er från mig:
Jag kan inte ens förstå vad ni går igenom. Min sambos bror fick en stroke i höstas. 42 år..Han lever, men blir nog aldrig sig lik igen. Men vi fick behålla honom i alla fall..
SvaraRadera