Tiderna förändras

På riktigt tycker jag att det är rätt skönt att fotbolls-VM är över för den här gången. Visst kan man, utan att ljuga, kalla mig sportintresserad. Men intresset har dalat markant med åren. Jag har sett landskamper i både fotboll och hockey. Jag har varit på så kallade högriskmatcher. Jag har sett IFK Göteborg - Liverpool på Ullevi. Jag har sett Norrettan all stars mot Tottenham på Strömvallen. Och jag minns VM-sommaren 1994 med en stor portion nostalgi. 

Men någonstans på vägen har jag tappat intresset. Undrar om det beror på att tillgängligheten, och utbudet har blivit så otroligt stort. När en annan var ung, skrev jag och lät som att jag vore betydligt äldre än vad jag är, så var man tvungen att ta sig till arenorna för att få se matcher. Då var det ohyggligt stort att se Sandvikens IF möta Änglarna på Jernvallen. Nu är det fotboll året runt på TV. 

Fotbolls-Danne gör sina tappra försök att hålla mig kvar. Men jag undrar om han inte börjar tappa greppet. Jag undvek ju till och med att titta på VM på grund av de satans trumpeterna. Då är man kanske inte så intresserad. 

En annan som har tappat greppet, på så många nivåer, är Silvio Berlusconi. Han ställer sig nu i samma skara som Bagdad Bob och Kim Jong-Il, genom att hävda att Italien minsann också vann VM. Och hans förklaring underlättar inte logiken.

"Spanien vann VM, de är ett medelhavslag som oss. Man kan säga att vi också vann VM."