Stark

Det är värst vad tiden går. Nu har det redan blivit februari. Dagar och veckor går så fort. Jag hinner knappt stanna upp och fundera. Men det är kanske lika bra det. Självklart har jag hunnit med en del funderingar, och dessa funderingar har till och med lett fram till ett par viktiga beslut. Jag har beslutat mig för att inte ta någon mer skit. Riktiga vänner har jag så att jag klarar mig. Därför är är det lika bra att klippa helt med folk som är falska, och till och med elaka. Jag tänker inte gå in på detaljer - men om du känner dig träffad så finns det god grund för det. Beslut nummer två handlar om det som jag berörde i min förra post. Jag stannar i Växjö. Det vore dumt att flytta till arbetslöshet. Det är inget alternativ. Så därför blir det Växjö tills det dyker upp något dugligt alternativ. Dessa två beslut gör att jag känner mig stark. Inte som Karl-Alfred. Det är så klart en mental känsla. Jag klarar av att leva livet på mina villkor, och det krävs inga panikbeslut eller snällhet som ligger farligt nära dumhet. Det känns skönt att ha kommit på det självklara. Lite andra funderingar... Sverige och Danmark är INTE samma sak. Varför jobbar en läkare extra som krogvakt? Vad skulle Bush med Iraks olja till, nu när han ändå tycks börja tro på alternativa energikällor? Kommer Seattle ha skuggan av en chans i Super Bowl? Vore det inte bättre om enbart Sverige, Finland och Ryssland gjorde upp om medaljerna i bandy-VM? Varför vill man ha Victoria Beckham-jeans på jobbet? Det var allt för idag. Nu ska jag kolla på fotboll. Sämre kan man ha det.