söndag, november 28, 2010

Väntans tider


När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
då gläds vi åter alla att fira få advent.

Hemma igen, efter en helg i den stora staden. Jag har insett att jag har utvecklat en slags hatkärlek till Stockholm. Stressen gör mig galen, men staden i sig är rätt så vacker. Även på vintern. 

Tiden tillbringades tillsammans med några goda vänner, som bor i ett högt hus. Vi skulle ha varit en till. Men dålig planering, i kombination med alkohol gjorde att det blev ett avhopp. Om jag låter bitter så beror det på att jag är det. 

Första advent firar jag genom att tända ett ljus och käka risgrynsgröt. Jag hade helt glömt bort att köpa pepparkakor och ädelost, så det får jag ta och åtgärda imorgon. 

För övrigt så var förra årets skyltsöndag i Gävle inte bara en plump i protokollet. Det var nämligen inte ett dugg bättre i år.

Jag avslutar med en bild som jag tänkte lägga upp redan igår. Men eftersom jag tydligen har en kass browser i min mobil gick inte det. Nåja, här kommer den. Ett av Linas drinkunderlägg. 


5 kommentarer:

  1. känner likadant för vår kungliga huvudstad. märkligt...

    SvaraRadera
  2. Jag har varit i sthlm två gånger och har ingen större lust att åka dit igen. Vad ska jag göra där när jag redan bor i den bästa staden av dem alla!? :)

    SvaraRadera
  3. Emma: Skönt att höra att jag inte är ensam om denna skumma känsla.

    Nadia: Jag förstår dig! Hade jag bott på framsidan så hade jag också struntat i baksidan. :D

    SvaraRadera
  4. *host* Sthlm är liksom det bästa. Men bra att inte alla tycker det. Hur skulle vi få plats liksom?

    SvaraRadera
  5. Sus: Ja, missförstå mig rätt. :) Jag gillar Stockholm, men jag skulle inte överleva där. Mina nerver är för dåliga. :)

    SvaraRadera