Jag slog i mitt lillfinger igen. Den här gången var det en bildörr. Fan, det där kommer ju aldrig bli bra. Nu är det svullet igen.
Men allt kan inte vara dåligt. Alldeles nyss brast jag ut i spontansång, helt i min ensamhet. Och låtvalet var inte heller det så logiskt. Det blev Pernilla Anderssons "Johnny Cash och Nina P". Undrar var den kom från?
Bara i min hjärna.
Så då blir det mer tejp :(
SvaraRaderaDet där med sången får vi lägga till "listan" med :D
Huskatt: Ja, mer svett-tejp... :P
SvaraRaderaHaha, listan över för- eller nackdelar? :D