I love it when a plan comes together

Jag kan med viss stolthet konstatera att min plan är genomförd. Listan är avklarad, och jag är rätt nöjd. Cykeln har fått lyse. Jobbet är sökt, liksom en bunt distanskurser till hösten. Så nu ser jag ljuset, på två sätt. Och så slipper jag skämmas alltför mycket inför mötet med Trygghetsrådet imorgon. Känns även stabilt att M erbjuder sina tjänster för en framtida optimering av framtiden. Jag visste att det förr eller senare skulle löna sig att känna en SYO. En annan sak som jag konstaterar just nu är att mitt hår växer som ogräs. Det har dock kompenserats genom att slutspelsskägget är delvis borta. Nu har jag tydligen någon slags Lincoln Burrows-grej på gång. Jag vet inte det jag. Men det blir säkert bra. På något skumt sätt kan jag inte låta bli att tycka lite synd om Leksand. Det ser ut att bli en vanlig vår - vi ställer fram klockan, dubbdäcken plockas av, tranorna landar vid Honborgarsjön och Leksand missar Elitserien. En lite roligare grej från sportens värld är ikonen Arne Hegerfors. Nog för att han är en legendarisk person. Men jag får inte ihop hur han kunde, ens i sin vildaste fantasi, tro att Malmö hade lagt 250 miljoner på ett tifo. Nu är det dags att svara på ett trevligt mejl, och sen blir det sängläge.