Början till slutet

Nu har årets sista arbetsvecka inletts. Det var så där inspirerande att gå till jobbet, efter en lång härlig julledighet. Men vad gör man inte för tyskarna. (Ja, min arbetsgivare är tysk alltså...) I och med den här veckan börjar även 2000-talets första decenium lida mot sitt oundvikliga slut. De första tio åren på det här årtusendet har onekligen varit händelsrikt. Ur ett rent egoistikst perspektiv har det verkligen snurrat på. Jag tänker, min vana trogen, inte bli alltför personlig. Men livet är verkligen en karusell. Det gäller att hålla i sig. I korta drag så fick mamma cancer, mina föräldrar skiljde sig, nära relationer kom och gick, mina morföräldrar dog, jag flyttade till Växjö, syrran gifte sig, två underbara syskonbarn kom till världen, jag flyttade till Gävle, jag lärde mig mycket om mig själv och chanser togs. En snabb resumé av 2000-talet ur ett Janne-perspektiv. Som sagt, lagom personlig. I världen då? Från Wikipedia plockar jag ut följande punkter. Kanske har du andra stolpar som du minns? Det här var årtiondet då... ...Öresundsbron invigdes. ...attacken mot World Trade Center ägde rum. ...det blev kravaller i Göteborg i samband med ett EU-toppmöte. …Astrid Lindgren dog. …Anna Lindh mördades. …morden i Knutby skedde. …vi blev nio miljoner svenskar. …Tsunamin i Sydostasien dödade över 200 000 människor. …stormen Gudrun slog till mot södra Sverige. …det blev maktskifte i Sverige. …Christer Fuglesang blev den förste svensken i rymden. Äntligen. …Hagamannen grips. …Ingemar Bergman dog. …Povel Rammel dog. …Svininfluensan blev ett hett ämne. …USA fick en svart president. Där har ni det. Personliga och världsliga minnen från de senaste tio åren. Nu kör vi vidare. Och kom ihåg att 40 är det nya 30.