Fel sida

Bara en vecka kvar att jobba nu. Sen kommer semestern som ett efterlängtat brev på posten. Helgen har dock gett en försmak på vad semestern kan ha att erbjuda. Jag var i Stockholm och hälsade på en god vän. Det blev både öl och mat ute i solskenet, så det är ju dumt att klaga. Hoppas på mer sånt under ledigheten. Ett tema för helgen var dock "fel sida". Det började redan i Gävle, när jag skulle ta mig till resecentrum. Jag går på den sida av vägen som jag anser är "rätt sida", nämligen vänster. Det är åtminstone vad jag har fått lära mig. (Jag tror bestämt att jag har varit inne på det här förr.) Då möter jag ett äldre par, som så klart går i bredd. De går på "min sida", alltså deras höger. Jag får gå ut ännu mer åt vänster, för att undvika en krock. När vi möts säger gubben: - Gå på höger sida! - Man går väl på vänster? säger jag. - NEJ, höger! skriker gubben då. Helt galen. - Jaså? Det får nog farbror ta och kolla upp. blir mitt svar. Jag hävdar fortfarande att jag hade rätt. Nästa "fel sida" utspelande sig i en rulltrappa, på Åhléns i Stockholm. Ja, jag erkänner. Jag stod stilla på vänster sida. Ve och fasa. Det var tydligen väldigt förbjudet. Fasen vad folk tittade. Tur att jag hade en guide som hade koll på de oskrivna reglerna. "Nu står du visst på fel sida..." Och inte nog med det. På bussen på vägen hem äger ännu en "fel sida" rum. Ännu en gubbe har fräckheten att sätta sig på sätet vid min sida. Trots att det finns flera säten lediga runtomkring. Ojoj, så typiskt svensk jag är nu. Det struntar jag i. Det handlar ju om bekvämlighet. Resan tar lite drygt två timmar. Då gör det väl inget om man kan undvika att trängas. Och inte nog med att han gör intrång. Han börjar dessutom prata med mig. Om helt ovidkommande saker, så klart. Han hade bott på hotell, och det kostade si och så. Förra gången han var i Stockholm åkte han tåg. Då gick AC:n sönder, så att halva tåget spydde. Han jobbar på Sandvik. Och får jobba kvar. Tack och lov. Vid det här laget ledsnar jag, och proppar in mina hörlurar och börja lyssna på Radiosporten. Strax efter det startar bussen... Jag hade förmodligen tagit livet av mig i höjd med Märsta om jag inte hade haft radion att lyssna på. För övrigt tog även vett-och-etikett-hedningen av sig sina skor och strumpor efter ett tag. Det luktade ostbågar. Tur att Västerbron ligger på rätt sida i alla fall. Nu ska jag bearbeta helgens intryck. Det kan behövas.