Gubbgrinig

Idag är jag mer än lovligt gubbgrinig. Anledning? Jag blev väckt imorse, vid femtiden, av en jävla dåre som ringer på min dörr. Först fattade jag inte vad som var på gång. Men ringande ökade, och så började personen gapa in genom brevinkastet: "Jesse! Det är Lasse! Med hunden...!" Då blev jag förbannad. Det var kanske inte den smartaste reaktionen, men jag var enbart intresserad av att få den fan att sluta ringa på. Så jag får på mig en tröja, och sliter upp dörren. -Vad fan vill du, ditt helvete? (Då ser jag "Lasse med hunden". Hunden är av modell pitbull, men ser snäll ut. Lasse är en stenad snubbe, med halvlångt, stripigt, svart hår.) -Va? Är inte Jesse här? -Nej! Du har gått fel, din stenade idiot. Försvinn härifrån! -Men... -Försvinn härifrån! Sen går Lasse iväg. Utan att säga ett pip. Så här i efterhand så var det kanske inte skitsmart att öppna dörren. Men det hade ju lika gärna kunnat vara någon som behövde hjälp. Och jag tror att Lasse blev mer ställd än vad jag blev. En trött, förbannad Janne var nog inte det han hade förväntat sig. Fast visst har jag hunnit fundera en del efteråt. Mest på hur hunden har det, faktiskt. Men den såg fin och ren ut, och var som sagt lugn. Så det var nog ingen fara. Inte kunde jag somna om efteråt heller. Jag var helt uppe i varv. Men, inget ont som inte har något gott med sig. Jag har hunnit tvätta handdukar och sängkläder. Så nu är jag redo för att lägga sju olika blommor under kudden. Det ska bli spännande att se hur pigg jag är framåt fem ikväll. Då har jag ju bara två och en halvtimme kvar att jobba...