Två fel blir inte ett rätt

Kravallerna i Frankrike fortsätter. Men börjar det inte bli dags för myndigheterna där nere att fundera på om man använder rätt metoder för att lösa problemen? Enligt en artikel i DN så vill de nu börja deportera "bråkmakarna". Löser man inte fel problem då? Det känns lite som att man börjar operera med en machette. När samhället är sjukt så kommer det oundvikligen konsekvenser. Utanförskap, arbetslöshet och socialnedrustning skapar frustration. Det är klart som tusan att det kokar över till slut. Jag vet ju bara hur otroligt irriterad jag själv kan bli på att inte ha en meningsfull sysselsättning. Och då har jag det ändå ganska bra, om man jämför med många andra. Jag har mat, tak över huvudet och kärlek. Men hade man dessutom förlorat dessa basala grejer så skulle nog det rasande vansinnet vara nära. Och det är klart att man skulle bli ännu mer frustrerad om man möttes av total oförståelse från myndigheternas sida. De börjar alltså tillämpa lagar som inte har använts sen det började knaka i kolonierna. River garanterat upp många sår igen. Jag trodde att till och med fransmännen började förstå att den tiden är förbi. På tal tider som borde vara förbi. Var är vintern? Jag tycker att det är dags för lite snö, så att tillvaron blir lite ljusare igen. Det blir kanske palmer i Gävle ändå tillslut.