tisdag, juni 05, 2012

Första gången

Nu kommer det utlovade inlägget, där jag ska berätta om något som jag har upplevt för första gången.

Jag har tidigare varit inne på att jag tror att nyfödda barn, valpar, kattungar, föl och dylikt skulle kunna vara en faktor att räkna med när det kommer till att lösa konflikter och få människor lite snällare. Och efter att ha tillbringat påsken hos E:s mamma på landet, så har jag fått ytterligare belägg för tesen att nyfödda däggdjur tar fram det bästa hos människor. Eller åtminstone hos mig.

Då fick jag nämligen för första gången bevittna en förlossning. Och jag ska väl inte sticka under stol med att det var aningen äckligt med efterbörd och kladd. Men belöningen gjorde att det helt klart var värt det. Att få se ett föl ta sina första staplande steg i världen utanför stoets mage, var riktigt häftigt!

Jag kan även konstatera att föl växer upp ohyggligt fort. På första bilden är han bara några timmar gammal, och på den andra har han blivit sex veckor.



2 kommentarer:

  1. Det är underbart att se djurungar födas (om man räknar bort allt kladd då...) och föl är ju så söta!

    SvaraRadera
  2. Åh, lilla föling! Vilekn tur du hade som fick vara med, de brukar vara rätt bra på att snuva en på fölningen. Visst är det fascinerande hur de står upp och springer runt på relativt stadiga ben på bara några timmar...? :)

    Du verkar må bra och leva livet, roligt att läsa! Kramar

    SvaraRadera